ÄNTLIGEN

Idag har solen strålat från en klarblå himmel här på kusten. Vilken lycka, det är vi inte bortskämda med. En skön morgonpromenad där jag tog några bilder. Och jag tror aldrig vi mött så mycket folk ute som denna morgon. Eller det var nog mera en morgon som övergått i förmiddag;).

 En liten sovmorgon blev det då Daniel som varit i Hemsedal med jobbet några dagar behövde sova ut. Han kom hem i går eftermiddag och som jag längtat. Känner mig halv när han inte är hemma. 

Sedan blev ju inte lördagskvällen som vi tänkt oss.. men mer om det en annan gång... 

Älskar att gå hand i hand vid havet. 

Det var rätt halt denna morgon så jag höll  hårt i Daniels hand;). 

Jag blir liksom bambi på hal is så fort det blir lite glatt under skorna. Och man är ju för gammal för att ramla;) 

Lykke sover i sin korg, och William är inte hemma, han har sovit hos en kompis i natt då dom gjorde en krogrunda i går kväll. Var väldigt nöjd då han skickade sms att dom var hemma, jag oroar mig rätt mycket då han är ute på stan. Men det är ju bara att släppa, han är så skötsam och vill ju vara ute och ha kul förstås. Men det är allt annat jag tänker på som kan hända. 

Nu doftar det gott av köttfärssås som Daniel lagar till middag, och jag hänger vid köksön med ett glas vitt. 

Ha det gott 

Kram M